Teknikens under

Jag och teknik går verkligen inte ihop. Jag har haft min mobil i snart ett år, ETT år, och under den perioden har den fungerat som den ska i sammanlagt max en månad. Den startar om sig själv, den kan helt plötsligt inte läsa av minneskortet och den säger åt mig med jämna mellanrum att sätta i sim-kortet. Vad är grejen? Ibland (läs varje dag) känner jag bara för att kasta den allt vad jag har rätt in i betongmuren på baksidan. Och nu startade den om sig själv, just i detta ögonblick, underbart..Inte så jobbigt kanske ni tänker? Då skulle ni prova att prata i telefon med någon när den helt plötsligt, out of the blue, bara stänger av sig själv. Jätteroligt när man har ett viktigt samtal, verkligen. Till historien hör också att jag har haft den inne på lagning en gång redan under detta år, den fungerade normalt i en veckas tid, sen satte det igång igen.

Mitt andra problem gäller min dator. Eller pappas dator snarare. Visst, den är ändå ganska gammal nu, men den ska inte heller hålla på som den gör. Den har inget batteri kvar alls, jag menar verkligen inget. Om den kopplas ur slocknar den direkt så man måste ha den inkopplad hela tiden. Det känns som att hela syftet med en bärbar dator gick upp i rök där? Det ska även nämnas också att strömsladden är trasig så den kan ramla ur titt som tätt, bara man ens rör på datorn kan den ramla ur. Den är dessutom lika långsam som en korsning mellan en sköldpadda och en snigel, with a side of sengångare. Det tar ungefär en kvart att starta upp den och sen ytterligare 5 minuter innan internet kommer igång. Underbart det låter va? Ibland (läs även här varje dag) känner jag för att ta yxan som pappa har ute i förrådet och bli helt crazy och yxa sönder hela jävla skiten. Eller hoppa på den tills datorn och skärmen är i två olika delar. Med min enorma kroppshydda borde det går relativt snabbt om man säger så.

JAG BLIR GALEN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback