Let me play among the stars

Idag är jag ledig! Fick sova ända till Days började, fruktansvärt skönt. Sitter just nu och lyssnar igenom Mikas nya album, tycker hittills att Life in cartoon motion är mycket bättre. Men vi får se, den kanske grows on me. Hoppas det, jag gillar Mika! Trots att jag är ledig idag har jag ändå väldigt mycket att fixa. Ska skriva adress och grejjer på alla tackkort från stundenten (nej jag har inte skickat dem än), läsa dagens 10 sidor (minst) till skolan och sen se om jag kan få ett bättre erbjudande på lägenhet från Classic Travel. Den de erbjöd oss blev alldeles för dyr, förstår inte riktigt varför, han kan inte ha lyssnat på våra önskemål alls. Aja, förhoppingsvis löser det sig snarast!
Teater klockan 19.15 också. Ska bli sorgligt att meddela att jag ska lämna dem, men det är ju för en awesome anledning så det får väl överväga.

Så på grund av detta hetsiga schema lämnar jag er nu. Ska läsa i Film History, av ingen som helst anledning egentligen, men jag läser ändå. Får lite ångest annars.



Snart får jag se den utsikten igen


House ikväll!

Dissar Idol så förbannat hårt idag. Jag och Sanna har mycket viktigare saker att ta itu med! Hon hittade precis ett flyg för 55 kr. What liksom? Känns ganska absurt, men kör hårt! Vi har även hittat (eller vi och vi, mamma R hittade) en jättebra sida med möblerade lägenheter som var mycket billigare än de vi har tittat på. Det gillar jag skarpt. Just nu håller vi på att bestämma när vi ska åka, lite kaos om just den frågan men det löser sig. Precis som allting annat i slutändan.

Ikväll börjar House och jag är så sjukt pepp över detta skeende! Det kommer bli ett jobbigt avsnitt, det känner jag på mig, med tanke på hur förra säsongen slutade. Men ack vad jag har saknat Dr House och alla hans .. eh .. vänner. Men som sagt, missa inte House ikväll. Jag kommer sitta bänkad med ett par knäckemackor och en kopp te. Kallt och mörkt som i en isbjörns rövhål här borta hos mig så det kan bli fint. Kan riktigt känna smaken av knäckemacka med ost i munnen ... förlåt, tappade fokus.

Smell yah later!

-

Nu skapar det här mer irritation och ångest än lycka faktiskt. Gah!

I think I cried for days

Igår var en väldigt jobbig kväll. Den jobbigaste kvällen på länge faktiskt, väldigt länge. Jag grät i princip hela kvällen. Nu när jag tänker på det grät jag nog konstant från klockan 6 till halv 11, då blir man lätt lite uttorkad. Jag fick panik, kunde inte andas. Var faktiskt riktigt läskigt, har bara upplevt det två gånger på riktigt förut. När man andas in men får ingen luft, man kan inte andas helt enkelt. Men jag tog mig igenom kvällen, precis som jag alltid gör. Jag tror jag skrämde pappa rejält. Men vi kom båda fram till att det kommande halvåret är helt rätt för mig, det är det som behövs. Det behövs verkligen.
Vad som händer det kommande halvåret? De flesta vet redan men det finns någon som inte vet om det och jag vill prata med den personen först. Sen jävlar ska jag skrika ut det över hela världen!

Idag hade jag min första föreläsning med Trond. Förträffligt. Killen börjar med att säga att 40% brukar stryka på tentan på den här kursen. Vilken tur att jag inte kommer göra den då! Sen fick vi kolla på en dokumentär om koncentrationslägrena. Jag var jättetrött och Isak var flamsig. Jag kunde verkligen sluta skratta, kände mig väldigt hemsk. Man fick se riktiga bilder där det låg lik på rad och bredvid var det en korg med huvuden. Därefter ville jag inte se mer så jag knoppade in. Vaknade när Trond tände lamporna och förstod verkligen vart jag var någonstans. Trodde att jag låg hemma och sov på köksbordet! Väldigt misslyckat. Men jag slingrade mig ur situationen genom att lyfta på huvudet och inse att jag faktiskt var i F-salen och inte i köket. Kändes bra. Är fortfarande ruskigt trött men kan inte gå och lägga mig och ta en nap för då kan jag inte somna i natt. Men jag börjar inte förrens 13.30 imorgon vilket betyder att jag kan sova riktigt länge OCH titta på Days.

Sweet!

Fact 14

Idag regrederade jag till 11-åringen som ligger på övervåningen och håller för öronen medan hennes mamma skriker av smärta på våningen under. Och du märker ingenting.


Always love - Nada Surf



To make a mountain of your life
Is just a choice
But I never learned enough
To listen to the voice that told me
Always love? Hate will get you every time
Always love? Don't wait til the finish line

Slow demands come 'round
Squeeze the air and keep the rest out
It helps to write it down
Even when you then cross it out

But Always Love? Hate will get you every time
Always Love?Even when you wanna fight

Self-directed lives
I want to know what it?d be like to
Aim so high above
Any card that you've been dealt, you...

Always Love? Hate will get you every time
Always Love? Hate will get you?

I've been held back by something
Yeah. You said to me quietly on the stairs,
I've been held back by something
Yeah. You said to me quietly on the stairs.
You said?
Hey, you good ones.
Hey, you good ones.

To make a mountain of your life
Is just a choice
But I never learned enough
To listen to the voice that told me...
Always love? hate will get you every time
Always love? hate will get you?

I've been held back by something
Yeah, You said to me quietly on the stairs,
I've been held back by something
Yeah, You said to me quietly on the stairs
You said..
Hey, you good ones
Hey, you good ones
Hey, you good ones


Fact 13

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH


För det är ingen vanlig dag, det är Sannas födelsedag

Idag fyller bästaste vännen S år! Hela 19, stor tjej. Ska göra klart hennes "kort", duscha och packa ihop min väska. Sen åker jag dit. Vi ska kolla på lägenheter och sen blir det middag. Ser verkligen fram emot maten! Sover där i natt, pallar inte sova ensam en natt till. Jag orkar inte det helt enkelt. Tycker bara lite synd om hunden. Vi har verkligen bondat nu den här veckan. Hon är min gosegris, så är det. Oj, vad gulligt och puttinuttigt allting blev nu då. Så kan vi verkligen inte ha det. Men jag älskar min hund, det gör jag.

Nu är det dags för en dusch och packa ihop mig själv. Skriver imorgon om jag inte lyckas lägga beslag på Sannas dator ikväll.


Light Years Away - Mozella



It's almost like you had it planned
It's like you smiled and shook my hand and said
"Hey, I'm about to screw you over, big time"
And what was I supposed to do?
I was stuck in between you and a hard place
We won't talk about the hard place

But I don't blame you anymore
That's too much pain to store
It left me half dead
Inside my head
And boy, looking back I see
I'm not the girl I used to be
When I lost my mind
It saved my life

It's how you wanted it to be
It's like you played a joke on me
And I lost a friend
In the end
And I think that I cried for days
But now that seems light years away
And I'm never going back
To who I was

Cause I don't blame you anymore
That's too much pain to store
It left me half dead
Inside my head
And boy, looking back I see
I'm not the girl I used to be
When I lost my mind
It saved my life

I think that I cried for days
But now that seems light years away
And I'm never going back
To who I was

Cause I don't blame you anymore
That's too much pain to store
It left me half dead
Inside my head
And boy, looking back I see
I'm not the girl I used to be
When I lost my mind
It saved my life

That life seems like light years away
Light years away
And that life seems like light years away
Light years away


Shopping i stora lass

Idag har jag spenderat mina kära vänner, hela dagen lång därför har det varit lite tomt här. Har gjort mig redo för vintern med en sprillans ny jacka och nya skor. Två par faktiskt. Ett par låga stövlar med nitar och ett par skyhigh mockaboots. Jag blir mutantlång men det är det värt för de är så sjukt fab. Jag längtar tills de landar på Sabis någongång nästa vecka. Köpte mig även ett fab litet nummer till klänning. En lila, stickad sådan. S köpte en likadan fast grå. Vi tänkte att vi är ju redan tvillingar i allt annat så varför inte fortsätta på en vinnande trend?

I övrigt har jag nu skrivit ut min tenta, nästan gjort klar presenten och kollat på Idol. Och vet ni vad jag ska göra nu? Duscha! Det har jag liksom inte hunnit med ännu. Jag jobbar på hårt. Imorgon blir det först in till the school och lämna min tenta till Bosse och sen iväg till TG för att kika in projektarbetet som nu är on display i biblioteket. Underbart.


I pimpartagen

Ja, ni hörde rätt. Jag håller just nu på att pimpifiera något till min vän på hennes födelsedag! Kommer bli så fab. Det är allt jag har att säga. Det blir en fin färg på det hele i alla fall fall! Alltid något, man måste se till de där små detaljerna. Det är de som gör allting. Sitter nu och väntar på att färgen ska torka så jag kan måla klart. Men jag säger inte mer nu, för min framtida sambo kommer läsa det här inom kort.

Sitter nu och väntar på min käre vän Malin D! Vi har nu inte setts på väldigt länge, om man inte räknar vårat rendezvous på stationen i fredags. Frågan är vad vi ska hitta på. Lite glass, lite brottas i soffan och något avsnitt av något låter högst troligt. Det var längesen vi körde en sådan klassiker. För ja, det hände alltför ofta förr i tiden. Och kommer göras igen allför ofta när hon flyttar hem igen. Men jag gillar't skarpt!


Hufvudstaden

Kom precis hem  från en tripp till hufvudstaden. Köpte det jag behövde till det som ska vara klart på fredag och en ny mössa. Ja, det blev en ny mössa. Något måste jag ju ha på huvudet tills jag hittar den andra. Den här är verkligen inte alls lika fab som den andra, men den får duga tills vidare. Inte så mycket att göra åt saken. Investerade även i en liten flaska med hostmedicin, enligt pappas order. Får se om jag kan bli av med den här eländiga rethostan nu så jag kan börja träna någon gång. Jag vill springa, jag känner faktiskt motivationen till att springa nu. Men nej, då ska jag hosta upp mina lungor stup i kvarten. Härligt.

Vaknade för övrigt med en väldigt bra känsla i magen idag. Det kändes i hela kroppen, den där lyckliga känslan. Det känns som att vi kan få svar idag, det gör det faktiskt. Men vi kommer väl inte få det bara för det. Men det kändes så i kroppen när jag vaknade! Så vi får väl se.

Roast på Berns



Ikväll rostas Robert Gustavsson i kanal 5:s Roast på Berns. Jag ser mycket fram emot detta eftersom jag tycker att Robert är ypperligt rolig. Av vad jag har sett på trailers och klipp på aftonbladet.se kommer det att bli ett väldigt roligt avsnitt dessutom. Så, glöm inte, 21.55 på kanal 5 ikväll!


Nervös och Rädd, but in a good way

Jag blev plötsligt väldigt nervös och ganska så livrädd. Nervös blir jag för att Mr. Zeiher inte svarar, det har gått alldeles för lång tid nu. Tänk om han säger att det här inte funkar, att situationen inte är hållbar. Tänk om han säger det? Tänk om han säger att vi tyvärr måste kunna franska och inte får komma förrens vi kan det. Det kommer betyda att vi inte kan åka på jättelänge. Nej det får inte hända. Samtidigt blir jag väldigt rädd i min väntan. Tänk om det här faktiskt går igenom. Tänk om jag kanske innan jul kallar Paris för mitt hem. Att det faktiskt finns en stor möjlighet och chans att jag flyttar utomlands innan jag fyllt 19 skrämmer mig en aning. Jag är fortfarande ett barn men om jag flyttar nu är det dags att bli vuxen. Ännu mer vuxen än jag skulle bli om jag flyttade hemifrån här hemma i Sverige. Första gången jag flyttar och det blir till Paris...Galet eller vad?

Fan. Markus Zeiher, svara nu!!

Har någon sett min mössa?

Jag vill efterlysa något. Min mössa. Jag har letat i hela huset men den finns verkligen inte någonstans! Jag är väldigt ledsen över min mössas försvinnande. Jag älskar min mössa för i helvete. Men ser den inte så bra på bilden, knappt ingenting. Men den är där, min mössa!

So excited!

Kunde verkligen inte sova igår. Låg klarvaken till halv 4 tror jag, det var inte roligt, jag hatar att inte kunna sova. Men jag kollade klart på The Man Who Cried och såg även Spice Girls-dokumentären som gick mellan 2 och 3. Det var trevligt. Något som var mindre trevligt var att farmor ringde och väckte mig klockan 9 bara för att fråga om jag skulle till skolan idag eller inte. Det är ju fint att hon bryr sig om mitt välbefinnande men inte klockan 9 på morgonen när jag inte kunnat sova natten innan. Nej, där får hon allt tänka om till nästa gång.

Ska försöka skriva klart så mycket som möjligt på tentan idag. Den är i slutskedet, måste bara hitta lite fler källor och sådär som kan styrka mina ståndpunkter. Det ska vara minst två i den andra frågan och jag har en än så länge. Ska försöka finna en nu om kontrollbehov. Spännande! Eller inte...

You know I'm bad

Pappa har lämnat huset. Detta betyder att jag och Hedwig är ensamma. Jackson spelas på absolut högsta volym och jag springer runt i hela huset vrålandes med i texterna och kör min egna danssteg till. Detta uppskattades inte av min hund som vaknade ur sin dvala och gav mig en blick som sa exakt vad hon tyckte. Att jag är helt jävla dum i huvudet. Men jag bjuder på den. Något annat jag inte kan bjuda på ikväll är nytagna bilder. Tog en massa bilder och sen hittar jag inte sladden till kameran. FAIL! Får snoka upp den imorgon helt enkelt. Då jävlar ska ni få se på annat.

Men just nu blir det lite mer MJ åt folket, en kaka och kanske lite House!

Michael Jackson - Beat it

Förmodligen världens bästa video. Den som skulle vara bättre är väl Thriller då. Låten är även den genial, precis som låtskrivaren/dansaren/artisten.



They Told Him Don't You Ever Come Around Here
Don't Wanna See Your Face, You Better Disappear
The Fire's In Their Eyes And Their Words Are Really Clear
So Beat It, Just Beat It


You Better Run, You Better Do What You Can
Don't Wanna See No Blood, Don't Be A Macho Man
You Wanna Be Tough, Better Do What You Can
So Beat It, But You Wanna Be Bad


Just Beat It, Beat It, Beat It, Beat It
No One Wants To Be Defeated
Showin' How Funky Strong Is Your Fight
It Doesn't Matter Who's Wrong Or Right
Just Beat It, Beat It
Just Beat It, Beat It
Just Beat It, Beat It
Just Beat It, Beat It


They're Out To Get You, Better Leave While You Can
Don't Wanna Be A Boy, You Wanna Be A Man
You Wanna Stay Alive, Better Do What You Can
So Beat It, Just Beat It


You Have To Show Them That You're Really Not Scared
You're Playin' With Your Life, This Ain't No Truth Or Dare

They'll Kick You, Then They Beat You,
Then They'll Tell You It's Fair
So Beat It, But You Wanna Be Bad


Just Beat It, Beat It, Beat It, Beat It
No One Wants To Be Defeated
Showin' How Funky Strong Is Your Fight
It Doesn't Matter Who's Wrong Or Right


Just Beat It, Beat It, Beat It, Beat It
No One Wants To Be Defeated
Showin' How Funky Strong Is Your Fight
It Doesn't Matter Who's Wrong Or Right
Just Beat It, Beat It, Beat It, Beat It, Beat It


Beat It, Beat It, Beat It, Beat It
No One Wants To Be Defeated
Showin' How Funky Strong Is Your Fight
It Doesn't Matter Who's Wrong Or Right


Just Beat It, Beat It, Beat It, Beat It
No One Wants To Be Defeated
Showin' How Funky Strong Is Your Fight
It Doesn't Matter Who's Wrong Or Who's Right


Just Beat It, Beat It, Beat It, Beat It
No One Wants To Be Defeated
Showin' How Funky Strong Is Your Fight
It Doesn't Matter Who's Wrong Or Right


Just Beat It, Beat It, Beat It, Beat It
No One Wants To Be Defeated
Showin' How Funky Strong Is Your Fight
It Doesn't Matter Who's Wrong Or Right
Just Beat It, Beat It
Beat It, Beat It, Beat It



Sovmorgon

Idag tänkte jag att jag kunde ge mig själv lite sovmorgon så jag ställde ingen klocka. Det brukar inte vara ett problem, brukar vakna runt 11 då och det är en lyx till sovmorgon för en stressad människa som jag. Men nej. Ida Johansson vaknar upp ur sin dvala runt 11.45. Härligt. Jag har alltså sovit ca 10 timmar i natt och på något sätt kändes det förbannat välbehövligt. Så jag har faktiskt inte speciellt mycket ångest om jag ska vara ärligt. Första gången i mitt liv någon?

Nej, nu har jag faktiskt inte tid att sitta här och uppdatera er längre. Måste ladda ner Vertigo och sen skriva, skriva, skriva.

Ciao bitches

Blankt



Have you seen my childhood?


I know I should let it go but I can't

Kan tala om för er att jag håller min tidsplan! Har nu klarat av första delen av hemtentan, tar och korrigerar alla formalia på onsdag det sista jag gör så jag inte glömmer något. Nu har jag alltså bara filmanalysen kvar och sen är den helt klar! Känns förbannat skönt kan jag säga.

Ikväll blir det till att bara stanna hemma faktiskt. Känner mig inte sådär jättepepp på att umgås med folk, är fortfarande ganska ledsen sedan begravningen igår. Ni förstår säker inte hur jag kan vara så ledsen över en så pass avlägsen släkting. Arne var morfars systers man, pretty avlägset. Men jag har aldrig haft speciellt mycket släkt på mammas sida så de som fanns/finns där har alltid hållit ihop på något vis. Fram till för 2 år sedan har vi firat varje midsommar ute på Torö på deras landställe, födelsedagar har firats, julaftnar spenderats tillsammans och mycket mer. Jag har träffat Arne och Maja (morfars syster) fler gånger per år än vad jag har träffat till exempel min farmor som då ska vara närmare släkt. Jag kommer sakna Arne fruktansvärt mycket och jag finner det respektlöst av människor som rycker på axlarna och säger att "men det var ju inte så nära". Spelar det någon roll? Det är framförallt en vän till mig som har dött. Det är inget att rycka på axlarna åt. När jag såg Maja och Leif, speciellt Maja, lämna sina blommor brast allting för mig. Jag krossades. Det här är ett helvete kan jag säga er. Så, hur mår ni?

Tänk innan du skriver

Sms-konversation med Sanna under Idol för ett par dagar sedan

I: Finns det någon finare människa än Anders Bagge? Nej jag tror inte det.
S: Nej, han är så fin! Jag vill ha honom sittandes i min soffa så jag bara kan sitta och titta på honom
I: Men ja! Jag vill ha Anders i min soffa och Andreas i min säng .. nej vad säger jag?
S: Precis vad du menar xD
I: ...sant


It's electrifying

Idag är jag trött, ruskigt trött. Gick inte och la mig direkt efter bion vilket var ett stort misstag känner jag idag. Var som sagt på premiären av Flickan som lekte med elden igår. Den var ... inte bra. Skådespelet var riktigt uselt vissa stunder och det var väldigt många fel om man jämför med boken. Svensk film balanserar ofta på en tunn linje mellan löjligt och bra. Den här gången blev det bara löjligt.

Idag ska jag satsa på att göra klart första halvan av min hemtenta. Eller i alla fall så pass klar att jag kan gå över till analysen av Vertigo imorgon. Usch, känner mig inte pepp alls kan jag säga. Men något som gjorde den här dagen lite lättare var att jag fick sms av Sanna imorse. Tobbe trodde att hans käre bror skulle komma tillbaka från sin semester nu i helgen! Må fan ta han om han inte svarar oss direkt.

Fact 12



Jag hatar begravningar.


Trädet

Vissa dagar kan jag känna att jag har så mycket i mig som måste ut på något kreativt sätt. Det är dagar jag önskar att jag kunde rita, skriva låtar eller dikter. Men jag kan inte gör sådant, det blir bara blaj av allting varje gång jag försöker. Ändå går jag omkring med det där monstret i mig som måste ut. Ibland känner jag för att skriva, bara skriva, men jag vet oftast inte vad jag ska skriva. För jag kan inte sätta ord på hur jag känner, har aldrig kunnat. Detta gör att jag blir aningen frustrerad from time to time.

Jag har skrivit en sak i mitt liv som jag har varit riktigt stolt över. Visserligen har jag skrivit en del blogginlägg som jag har varit förbannat stolt över. Men om man ser till andra saker är det bara min novell som jag skrev i trean som jag har varit riktigt stolt över. Jag vet att jag en gång sa att jag skulle publicera den här men jag tror inte att jag kommer göra det. Jag vågar inte. Jag vill inte att någon ska ta den och säga att de har skrivit den. Det är tre av mina vänner som har läst den utöver mig och min lärare. Marina sa att hon rös som aldrig förr när hon läste och det är nog den största komplimangen jag har fått. I alla fall en utav dem. Den som skulle kunna vara större var i åttan när vi hade en massa tyskar och deras lärare med oss i klassen. Vi skulle ha en musiklektion, eller vi skulle egentligen bara sjunga tillsammans, med deras musiklärare som var med. När vi har sjungit klart låten, som var mamma mia, vänder sig läraren mot mig framför hela klassen och säger att jag sjunger jättevackert och att jag bara måst vara med i musikteatern som Micke höll i. Jag rodnade, blev röd som en brandbil.

Så om ni vill läsa det som jag är så stolt över så får ni det. Men inte här, inte på bloggen. Då får ni säga till i så fall.

En snabbis

Tentafilmen blev Vertigo av Hitchcock. Jag är faktistk ganska nöjd med detta val. Jag har nytta av mina gymnasiekunskaper i psykologi i och med den. Hela filmen kretsar egentligen kring höjdskräck och hur man blir av med den. Underbart! Jag tackar Bo för detta val. Vi fick även detaljschemat för näst delkurs, DK 2 som den så fint heter, som vi ska ha med The Trondinator. Det stod på norska, killen har skrivit på norska. Tack så förbannat mycket Trond, jag förstår inte ditt språk, inse! Aja, så jag ska väl fortsätta skriva snart på den första frågan så jag kan fokusera på filmen sen. Kan behöva vara lite busig och fixa den så jag kan se den igen. Vi får se hur jag gör helt enkelt.

Nej, back to the writing my dear friends. Tänkte bara uppdatera er lite på vägen :)

Fact 11



dans tes rêves tout le monde est à toi


Hemtenta

Här sitter jag och försöker skriva min hemtenta, men det är svårt kan jag säga. Jag har lite svårt med första frågan, den är så flummig på något vis. Jag tror att jag kan tolka den rätt, att man bara får använda kurslitteraturen som källa, men man vet aldrig med sådant här. Jag ogillar't skarpt kan jag säga. Men vi får se, något borde jag kunna göra av det här. Annars blir det ett storta jävla FAIL från min sida och så kan vi verkligen inte ha det.

Igår träffade jag Sanna och lunchade efter skolan. Köpte mig även en brand new halsduk, i färgen hallonröd från Monki, som skall värma mig i höst och vinter. Den är jättefin och väldigt stor, drunknar lite i den. Men jag älskar den. Har på mig den konstant faktiskt, den är på nu i denna stund.

Nä, nu får jag sluta upp med det här. Dags att återvända to the tenta from hell.

Ett riktigt brev med frimärke

Värdelöst. Tänkte börja på Sannas födelsedagspresent nu men så har pappa varit klåfingrig och slängt ett viktigt element som jag skulle ha till min hjälp. Element är ett nytt favoritord efter att Bo sa att han gillade att jag använt mig av det i min förra inlämning. Tack Bo! Så det blir ingenting av med det.

Nu är jag "ledig" fram till den 28 september. Det jag har att göra är att skriva en hemtenta som ska vara färdig den 24 september klockan 11.00. Fab. Så, på fredag är det begravning på dagen och bio på kvällen. Förutom då och på torsdag när jag kollar på tentafilmen kommer jag sitta klistrad vid min dator och skriva, skriva, skriva. Eh ... ja det är i alla fall tänkt så.

Ja, begravning på fredag. Vad ska man ha på sig? Smsade S precis, hon hade tips.

Andreas Carlsson

Tittar på Idol och slås återigen över Andreas Carlssons skönhet. Trots att jag blir livrädd och vill gömma mig så fort han ler. Han ser ju för guds skull besatt ut, är det en liten djävul som gömmer sig i hans leende måntro? I vilket fall som helst är han galet snygg, bara han skippar att le med tänderna. Varför säger inte Andreas till mig att jag är bländande vacker som han gjorde till hon som sjöng Duffys låt alldeles nyss? Det, mina vänner, är ett mysterium.


Sol i sinne

Pallrade mig iväg till föreläsningen idag. Det var sista innan tentan så kände att den kanske kunde vara viktig. Jag fick rätt, vi fick ut tentan idag. Ska börja kika på den delen man inte behöver se filmen för att göra imorgon. Så jag ligger lite i fas i alla fall. Jag gillar att ligga lite före i planeringen, då slipper jag känna mig så himla stressad dygnet runt. Det gillar jag.

Satt och dagdrömde om Paris på vägen till skolan så jag höll på att missa att gå av. Det har varit en sådan fin höstdag idag, inte sant? Soligt men ändå lite småkallt. Det är sådant jag gillar. Ser väldigt mycket fram emot sådant här väder in Paris. När jag gick från skolan, spatserandes på Östermalm kände jag att det var en bra dag. Tänk om jag kunde få gå så, utan ett bekymmer i världen egentligen, i Paris? Kunna känna att "nu är jag på väg hem"? Det ni, det skulle inte vara helt fel. Det skulle snarare göra mig så förbannat lycklig.



14 september idag. Vet ni vad det betyder? Det är min namnsdag :)


Fact 10



There is a sadness in your eyes. Like there is something missing.


Eleanor Rigby

Blev på det sättet att jag tittade på House igår. Seinfeld ville inte infinna sig på några bra ställen på internet så det fick bli House på vanlig hederlig dvd. Men jag blev inte ledsen för det. Han är en fenomenal karaktär, underbar skulle jag vilja säga. Käkade lite glass till det och kände mig inte alls sorglig, nejnej verkligen inte.

Vad står på schemat idag då? Ja, inte mycket. Doktorn har ju faktiskt ordinerat vila. Jag ska läsa klart det jag behöver läsa till skolan och titta på någon film kanske. Har fortfarande inte tittat på Benjamin Button som pappa köpte till mig i torsdags. Men jag spelade även in The Brave i natt. Jag lever det hårda livet, helt klart. Men ikväll! Då börjar One Tree Hill igen och klockan 21.00 är det Notting Hill. Jag gillar't skarpt måste jag påstå.

Smell yah later

Vart tog den här dagen vägen? Jag ska nu dra mig tillbaka. Ska först och främst läsa klart allt jag ska ha läst i den engelska boken till på måndag, så jag slipper läsa så mycket imorgon om vi ska sitta på närakuten i två år. Frågan är vad jag ska göra efter det. Om jag tar en dusch kanske, och sen kollar på någon film. Eller serie. Lite Seth kanske? Jag vill titta på Seinfeld men de boxarna har jag som sagt inte. De var Martins så han tog självfallet med sig dem när han flydde sin kos. Man kan titta på internet visserligen men man får bara titta ett visst antal minuter åt gången. Aja, får se hur jag gör helt enkelt.


Hösten är här mina vänner



Tittar ut och nu kan man påstå att hösten är här. Det skulle vara 17 grader men känns snarare som 7. Jag kan väl säga som att jag är en varelse i behov av värme. Jag är ett varmblodigt djur helt enkelt. Ändå välkomnar jag hösten. Det är trots allt min favoritårstid. Men enligt mig håller bara hösten på i två månader; september och oktober. Sen blir det bara äcklig i november och då vill jag bara att det ska bli juni igen. Det är ungefär den här temperaturen jag klarar av för att kunna överleva. Går det under 10 grader och jag fryser fast. Jag skulle vara en perfekt björn. Gå i ide sådär under vinterhalvåret. Vad tycks om den idén? Visserligen skulle jag missa min födelsedag och jul, men det är "the survival of the fittest" som gäller. Eller?


the fabulous life of ida johansson

S kom förbi igår med glass, hallon och den tredje säsongen av 21 jumpstreet. The girl knows how to make me happy! Vi kollade på det hela dagen, och åt pannkakor till middag. Sen kollade vi på idol och Herkules. Mitt under Herkules får jag så fruktansvärt ont i örat att jag tror jag ska avlida. Under kvällen hade jag lock för örat så jag trodde bara att det var det men det gick inte över. Sen när smärtan kom blev vi övertygade om att det var något helt annat. Visade sig att jag dragit på mig en lätt öroninflammation. Just som jag faktiskt blivit bättre i halsen får jag en lätt öroninflammation. HERREGUD så roligt. När Sanna gått började det göra ännu mer ont och tillslut låg jag i fosterställning och grät av smärta. Jag har faktiskt aldrig känt något liknande. Svepte två alvedon samtidigt precis som House (vilket inte är att rekommendera) och la mig med en handduk doppad i varmt vatten om örat. Det hjälpte faktiskt för när jag vaknade upp imorse hade jag inte alls lika ont. Först trodde jag att det hade varit gått över helt men det har kommit tillbaka under dagen. Det gör inte lika ont som igår men det spränger och trycker lite därinne. Åh jag vill inte tillbaka till den där idiotläkaren på närakuten. Han lär väl köra in en kniv i örat på mig och fråga om det gör ont...

Nu ska jag måla om mina naglar. Funderar på att pröva mitt nya lila nagellack och se hur det blir. Sweet!

9/11, 11/9?

Sitter och väntar på mitt vitaminpiller som ska komma och göra mig frisk. Snart hoppas jag att det knackar på dörren!


Tänkte väl även nämna att det är den 11 september idag, som ni säkert alla vet. Det är idag åtta år sedan som tvillingtornen rasade i New York. Jag satt i skolan, på lektion när det hände och jag har för mig att lärarna berättade vad som hade hänt. När jag kom hem hade mamma tv:n på och om och om igen visades bilder på när flygplanen flög in i tornen och elden som spred sig. Människor sprang i panik på gatorna och man fick höra dunsarna och se när folk hoppade ut från tornen. Jag var 10, det var inte så att jag förstod vad som hände direkt, men jag mådde lite illa. Jag hade aldrig fått se en sådan panik i människors ögon förut. Eftersom det var på TV kändes det inte som om att det var på riktigt vid första anblicken. Men när de där bilderna visades hela dagen och kvällen började det snart gå upp ett ljus. Det här var faktiskt på riktigt, det där som ens föräldrar har sagt "bara händer på film" hade hänt på riktigt. Det var inte ett skämt. Det var faktiskt människor som hoppade från 30:e våningen för att inte brinna inne utan ta livet av sig.

Mina tankar idag går till de människor som förlorade någon i den där attacken och jag genuint hatar de människor som orsakade den. Men så mycket vill jag säga att ingenting är värt att starta ett krig för, ingenting. För krig resulterar i 11 september-attacker.

Don't leave a bro hangin'

Har precis tittat färdig på sista Gudfadern. Usch vad sorgligt det blev där i slutet, men ändå fint på ett ganska märkligt sätt. Det känns lite tomt i magen nu, som om att något saknas. Jag blir alldeles för attached. Kan jag någonsin hålla en normal nivå till någonting? Nej, uppenbarligen inte. Tråkigt kan tyckas. Loggade för övrigt in på facebook och fick reda på något som jag tror kan bli väldigt tråkigt. Vi får se helt enkelt, tiden får utvisa. Men jag hoppas verkligen att det inte blir så! Vem ska hålla ordning på saker då? S, det här får inte ske!!

Detta inläggs sjukklagomål är halsen. Helvete vad ont det gör när jag sväljer, det går knappt längre. Om jag inte hade såhär ont i halsen vore det inte så farligt. Huvudvärken visserligen, men halsen tar död på mig. Tänk er att det sitter en fyrkant i halsen. Eftersom svalget är runt så passar den inte utan kanterna är fortfarande fria. Ungefär så känns det, som om att det sitter något i vägen. Som van sjukling har jag haft my fair share of svullna halsmandlar och svårigheter att svälja men det här är något så otroligt. Såhär ONT har det aldrig gjort förut. Äckligt säger jag.

Åååh, äckligt :'( (S, hur ska vi klara detta)

Sjukhusvisit

Åkte inte till sjukhuset tidigare imorse. Pappa ringde vårdguiden och han där blev uppriktigt orolig för att jag hade svinis så det var bara att åka in. Fick komma in direkt till en massa människor med munskydd. Man tog halsprover, blodprovet och jag vet inte allt. Sen fick jag träffa doktorn och ibland kan man tänka att; under vilken sten hittade de den här läkaren? Jag har precis suttit och beskrivit hur fruktansvärt ont i huvudet jag har haft i tre dygn nu, där värktabletter inte hjälper. Vad gör han då, tänker ni? Jo, han börjar dunka mig i huvudet och frågar om det gör ont. Jag visste inte om jag skulle börja skratta eller gråta. Vad i helvete tror han? Att det inte känns alls? Idiot! När han hade gått sa jag till pappa att om han gör sådär igen går jag härifrån utan mina provsvar. Men han gjorde det inte igen, som tur var. Han kom tillbaka in och sa att jag inte hade svinis, men en virusinfektion som kunde utvecklas till det. Eftersom jag inte hade besvär av andra sjukdomar tillhör jag inte riskgruppen som behöver behandlas och därmed behövde jag inte läggas in. Han sa däremot att om det blir värre, om jag skulle få problem med andningen (vilket jag redan har men jag antar att han menade luftrören) skulle jag komma tillbaka på direkten. Det är väl bara att vänta då antar jag. Men ingen svinis än i alla fall, känns skönt!

Bara för att förtydliga; jag vet att man kan dö av svininfluensan om man har besvär med andra sjukdomar. Jag vet att den kan vara riktigt farlig. Men när hon som tog emot mig sa att hon anade att det kunde vara den kunde jag inte annat än le och småskratta. Det är helt otroligt vad roligt det är egentligen. Ja, nu kan det vara så att jag är en hemsk människa. Men kom igen, svinis? Visst börjar ni dra på mungiporna nu? Visst vill ni le? Come on, ni kan inte ljuga gör mig

Too cool for school

Nu har jag inte ett endaste avsnitt av 21 jumpstreet säsong 2 kvar att titta på, det känns sorligt. Däremot fick jag ett lyckligt besked av Sanna som meddelade att säsong 3 landat i hennes brevlåda. Jag kommer sno hem den vid första möjliga tillfälle. Utan tvekan. Mwhahaha. I övrigt inget nytt på västfronten (ooh min första riktigt pretentiösa filmreferens. Mina klasskamrater kan känna sig stolta). Mår fortfarande som en liten gnu med en förbannad huvudvärk. Svettas som en gris (eller ett svin?) gör jag också, och jag skämtar inte nu. Jag var helt sjöblöt på bakbenen som Malin säger. Äckligt, och jag som faktiskt släpat mig upp till duschen tidigare idag.

Det blir ingen skola för mig imorgon. Idag var jag som bekant ledig så det gjorde ingenting men imorgon kommer jag att missa min första föreläsning. Men jag är faktiskt sjuk så vad ska jag göra? Gå dit och svimma? Nej, skulle inte tro det va. Så jag stannar hemma. Frågan är vad man ska ta sig för imorgon då när jag inte har några nya avsnitt att titta på. Blir spännande att se helt enkelt. Nä, nu får jag lägga av. Det här är inte intressant för 5 öre, precis som mitt övriga liv.

Bitter? Jag? Nä

Godmorgon! Eller, godförmiddag kanske man ska säga? Jag har haft den värsta natten på länge. Låg och svettades och frös om vartannat och vaknade upp med ett ryck flera gånger under natten. Man skulle kunna tänka sig att jag skulle må bättre idag, men icke sa nicke. Halsen är helt uppsvälld, näsan och ögonen rinner, huvudet håller på att sprängas och febern gör sig påmind. Smärtan i ryggen har visserligen avtagit lite men den finns fortfarande där. Pappa frågar om jag har ont i leder och grejer, men hur i helvete känns det? Vet väl inte jag heller.

Vädret är finare än på länge också, men här ligger jag utan någon chans att röra på mig. Känns jätteroligt verkligen. På något sätt hade det känts bättre om det hade varit mörkt och regnat. Nu blir jag bara bitter. Men det är roligt, verkligen. Nu ska jag lägga mig och titta på de två sista avsnitten av 21 jumpstreet. Sedan blir det nog en dusch, bara jag inte faller handlöst och slår i huvudet eller något liknande. Det vore aningen fail om man säger så.

Dagens fail

Jag har ett myggbett under foten. Det kliar så jag tror att jag ska avlida men jag kan inte klia för det kittlas något så kopiöst mycket. Inte kul Lars-Olof, inte kul. För övrigt så höll jag på att svimma av smärta när jag ställde mig upp och tog ett steg alldeles nyss, förbannade huvudvärk.

Svinis

Jag får fan i mig aldrig vara frisk. Aldrig. Jag var sjuk för inte ens en månad sedan och nu är jag sjuk igen. Näsan rinner, det känns som om mitt huvud ska sprängas och det smärtar i njurarna. Svinis någon? Tänk om jag faktiskt har svinis, skulle vara ganska klockrent egentligen. Man kanske skulle ringa till Vårdguiden och berätta om sina symtom? Skämtade med pappa om att jag hade svininfluensa igår, han blev genuint upprörd över detta. Kanske jag har gått för långt i min förlöjligan av denna extrema epedemi som ska utrota världens befolkning? Är det bara jag som finner det roande att tv4 har börjat visa en serie som heter "Överlevarna" som handlar om ett gäng människor som överlevt ett influensaliknande virus som eliminerat resten av världen? Jag ska vara en av dessa överlevare, Svinis; you're ain't gonna get me!

Med anledning av detta insjuknande åkte jag hem efter seminariet och grupparbetsfixet. Dissade alltså stumfilmen, med pianoackompanjang (stavning någon) som Bosse valde att förtydliga ett flertal gånger, som vi skulle se idag. Är dessutom ledig imorgon så förhoppningsvis är jag up and running och kan gå till skolan igen på torsdag. Är inte bra att missa föreläsningarna såhär innan tentan. Kom hem vid 13 och sedan dess har jag legat deckad i soffan framför andra säsongen av 21 jumpstreet. Jag älskar Penhall. Han har för övrigt det största arslet jag har sett på en ickeöverviktig man. Men det kanske blir så om man har en massa muskler?

Gentlemen Prefer Blondes

Okej, mitt immunförsvar är verkligen helt utslaget verkar det som. Ännu en svinis-light på G. Jag orkar inte med det här, var sjuk för inte ens en månad sen och nu har det brutit ut igen.

Pratade med Casse om Håkan idag. Vi kom fram till att Håkan är som en religion, antingen tror man eller så gör man inte det. För övrigt hade varken han eller jag träffat någon som varit ett mellanting mellan att hata och älska honom. Det är ingen som säger att Håkan är "okej". Man är antingen ÅÅÅÅH HÅKAN JAG ÄLSKAR DIG (som jag) eller så är man FY FAN VA JAG HATAR HONOM (som Mike). På det viset är det, eller har vi fel?

Vi såg för övrigt Gentlemen Prefer Blondes idag i skolan. Det är en musikalfilm från 50-talet med Marilyn Monroe. Fruktansvärt skön film faktiskt, askul. Det är förövrigt från den filmen som den berömda låten "Diamonds are a girls best friend" kommer ifrån. Så den kan jag definitivt tipsa om. Om ni gillar musikalfilmer, som jag, och känner för att ha lite roligt i 1,5 timme så är den den rätta filmen för er.

Nä, nu ska jag skriva ut mitt arbete och häfta ihop det. Pappa snodde med sig en häftis från jobbet så jag kan göra ett lite proffessionellt intryck på Bosse imorgon. Det gjorde jag aldrig på gymnasiet.

Pirates of the Caribbean



Ikväll visas Pirates of the Caribbean - The Curse of the Black Pearl. Kommer jag att sitta bänkad eller kommer jag att sitta bänkad? Ska upp klockan 07.00 imorgon, men jag ska allt titta. För hur skulle världen se ut om jag inte gjorde det? I alla fall, klockan 21.00 på kanal 9. Be there or be square.


En liten flicka i för stora skor

Jag har seriöst talat pluggat hela dagen lång utan paus. Vad jag har gjort? Läst, läst och återigen läst. Bosse är ett fan av att ge oss saker att läsa. Så jag har läst och nu ska jag se över min inlämning och kolla så att allt sitter på sin plats och gör någon form av nytta. På grund av detta blir det ingen tripp till annan ort idag, det hinns helt enkelt inte med. Det får bli en annan dag, en annan tid.

Ikväll är jag ensam hemma, ser faktiskt fram emot det. Håkan ska spelas på högsta volym (det extremt positiva med villa; man slipper ta hänsyn till tjuriga grannar om kvällen) och jag skulle gissa på att jag tittar på Gudfadern III som jag införskaffade mig igår. Ska se om jag inte kan fixa lite med mig själv och sen ladda upp bilder på fejsan från i fredags. Det här ska nog bli en bra kväll ska ni se.

Glömde ju helt att säga vilket som var det bästa i fredags. Enligt min egen personliga åsikt skulle jag nog säga För en lång, lång tid, Mitt Gullbergskajs paradis och Nu kan du få mig så lätt.

Jag kommer försvara dig till mitt sista andetag

Igår var det äntligen dags för Håkan Hellström att inta Stora Scenen på Gröna Lund, den näst sista spelningen för honom i sommar. Jag och Malin stod beredda vid 16-tiden och väntade i kylan. Publiken var inte som den brukar, de var riktigt aggressiva istället för bara sjukt på. Men vi överlevde och allt sådant glömdes bort när Håkan gick på scen. Det var underbart, magiskt och inte alls tragiskt.

Håkan slog igenom år 2000 med Känn Ingen Sorg för mig Göteborg. Jag har lyssnat på honom sedan dess, give or take ett halvår. Det var min bror och hans kompis Robin som introducerade mig för honom. Jag kommer ihåg när de satt och brände skivor och jag såg att en låt hette En Vän med en Bil. Jag tyckte att det var den märkligaste titeln på en låt någonsin och förstod det inte alls. Men jag ville vara lika cool som min bror och hans vän att jag började lyssna på skivan de bränt (debutplattan alltså) och sen dess har jag varit fast. Kommer ihåg hur jag sa till mina vänner med stolthet i rösten att jag kunde hela Känn Ingen Sorg för mig Göteborg utantill, låten alltså. Jag lyssnade väl egentligen bara på tre låtar på den där skivan; Känn Ingen Sorg för mig Göteborg, Ramlar och En Vän med en Bil. Men jag kände mig ruskigt häftig. Mitt beroende, min kärlek, kom med nästa skivsläpp. Det är så jag säger det förändrade mitt liv. Det var på hösten 2002. Allt var skit, mamma mådde så dåligt och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag var 11 år, skulle fylla 12 samma år, och den här skivan (speciellt titelspåret) räddade mig. Året därpå gjorde familjen en roadtrip till Frankrike. Den skivan som gick i bilen dygnet runt 90% av tiden var den skivan. Tack vare den resan kan jag alla låtar på den skivan utantill, som ett rinnande vatten. Åren gick och Håkan fortsatte att producera fler skivor och låtar som träffade så rätt.

Min första konsert var 2006, också då på Stora Scenen på Gröna Lund. Det var första gången han spelade där och vi åkte direkt från skolan dit. Det var hur mycket folk som helst och jag var så spänd. Sen gick han ut på scen och jag vet inte ens om jag minns något annat än eufori och extas. Det var det finaste jag någonsin varit med om, det bästa. Jag dansade, hoppade och sjöng hela vägen från Grönan till Centralen. Mina vänner som var med mig tyckte nog jag var dum i huvudet. Men det struntade jag i, jag var så lycklig som jag någonsin varit. Sedan dess har jag sett Håkan varje år han har varit på Gröna Lund och sedan en gång till på Fryshuset i samband med att albumet Försent för Edelweiss släpptes. Jag har även träffat min stora idol. Det var på skivsignering för den senaste skivan Försent för Edelweiss. Det var i februari, eller kanske var det mars, och kylan var extremt påtaglig. Men vi stod där, jag och Malin, och väntade i flera timmar. När jag väl stod därinne och fick min kram och hans autograf på skivan och affischen var jag aldrig riktigt nervös. Det var inte som när jag var på Kents signering, då jag skakade och knappt vågade öppna käften när jag stod där framför dem. Nu var det som att träffa en vän, en vän jag inte träffat på väldigt länge. När jag fick min kram funderade jag på om jag skulle viska något i hans öra, något om hur mycket han har gjort för mig. Men det gjorde jag inte. För han vet, genom att skriva de där texterna som han skriver vet han.

Men min uppväxt med Håkan har inte varit lätt alla gånger. Det har varit högljudda diskussioner där jag ofta haft alla emot mig. Men jag har aldrig gett mig, aldrig vikit för någon annans åsikt. Det blir lite tråkigt i längden, det där argumentet som inte ens är ett argument som jag har slutat lyssna på för 8 år sedan; "Han kan inte sjunga". Jag lyssnade inte då och jag lyssnar inte nu så kom på något annat. Det är som Håkan sa; "Det är alltid dem som säger att jag inte kan sjunga. Men här står jag och där står ni så något måste jag ju göra rätt". Kom på ett hållbart argument som ni kan motivera, kom med något som räknas. Då kan vi ha en diskussion. Men det kan ni lita på, att vad ni än säger, vad ni än gör så kommer jag försvara Håkan till mitt sista andetag. Till den sista bloddroppen.


4/9 2009. Och fler ska det bli.


Knights in shining armor

I torsdags var jag och såg Inglouroius Basterds. Quentin Tarantinos nya med Brad Pitt i huvudrollen som nazistmördare. En riktigt bra film kan jag meddela. Jag började asgarva så fort Brad visade sig och det blev inte bättre när han började prata. Bäst i filmen var helt klart Christoph Waltz i rollen som SS-officer Hans Landa. Filmen var i alla fall jättebra och jag rekommenderar verkligen att ni ser den. Det roliga som hände sedan när jag satt på tåget hem.

När jag satt på söder så satt jag på en bänk och på andra sidan bänken satt det en man, 50+ skulle jag gissa på. Efter ett tag märker jag att den här mannen stirrar på mig, alltså verklige råglor. Men jag hade musik i öronen och satt och smsa så jag tänkte inte mer på det. Så länge han inte gör något så säger jag ingenting. Tåget kom och jag gick på, vad jag såg så satt han kvar på bänken så jag kunde pusta ut. Sätter mig på ett fyrsäte och mittemot mig sätter sig två killar i 23års åldern. De ser sjukt farliga ut, alltså de såg ut som två killar som är ute och slåss på fredagskvällen och är värsta fotbollshuliganerna, typ Black Army. Jag lutade huvudet mot rutan och försökte sova lite, var jättetrött. Efter ett tag känner jag hur någon petar på mitt ben. Det var killen mitt emot som hade piercingar i hela ansiktet (och det var inget fel på hans utseende i övrigt om man säger så). Han frågade vart jag bodde och jag var lite så att jag inte ville säga men sen gjorde jag det ändå. De bodde i Tumba men han sa att han frågade för att det var folk som satt och stirrade på mig och han ville inte att jag skulle åka ensam. Jag tittar på andra sidan gången och till min förskräckelse sitter mannen som stirrade på mig på stationen mycket riktigt där. Jag tar ut musiken och börjar prata med killarna som satt med mig. De börjar häckla mannen som fortsätter att stirra på mig men så fort de tittar på honom så låtsas han sova. Tönt. Till slut säger Jocke (den snygga killen) att om han går av där jag ska gå av går de också av. Utan tvekan. Richard svarar att då ska de slå sönder honom. Jag tvivlade inte en sekund på detta. Han gick inte av i Tullinge men på något sätt hade det varit roligt om han hade gjort det.

Det jag vill säga är att jag inte vet vad som hade kunnat hända om de inte hade suttit där. Tänk om han hade gått av i Tullinge? Jag tackar de där killarna så otroligt mycket för vad de gjorde. Det är så man vill att alla killar ska vara som ser en ensam tjej på tåget mitt i natten. Inte flirta med henne, utan vara oroliga och bry sig om de ser något som inte ser helt okej ut. Tack, säger jag!

Godnatt

Jag är äckligt trött och lycklig och smärtan i kroppen är inte att leka med. Därför lämnar jag allt som heter att blogga tills imorrn. Då ska ni få höra något roligt som hände igår och allt om Håkan ikväll. Puss på er

Fact 9

FITTAS JÄVLA HELVETE. Arne dog imorse. Faaan.


You spin my head right round

I skolan var jag. Klockan 07.00 gick jag upp. Började klockan 09.00, var därifrån 09.30. Jag gick upp klockan 07.00 (!!!!) för att vara i skolan i hela trettio minuter. Herregud så underbart. Sanna mötte upp mig som planerat i hemmet, vi kollade på Jump Street och pratade om, ja ni vet vilka. Det spritter i mig, jag vet inte vad som hände här. Men allt jag kan säga är att jag aldrig har upplevt något sådant här tidigare. Jag trodde jag hade gjort det, men åååh så fel man kan ha.

Imorgon är det dock undervisning som vanligt. Men vi har en annan lektor eftersom våran allas egen Bo har insjuknat. Vi kommer därmed ha Trond som föreläsare imorgon. Trond är norrman, alltså kommer jag inte förstå ett skit av vad han säger. Så nu ska jag begrava näsan i min bok så att jag kan skriva klart min inlämning. Vill inte känna mig stressad imorgon utan bara kunna slappna av. Jag vill att det ska vara imorgon idag. Vad jag ska göra? Träffa M.

Faller du så faller jag

Jag har faktiskt varit duktig och börjat på min inlämning. Nu måste jag bara hitta något bra att förankra mina argument med, något från boken. Får kika på det imorrn, efter att jag och Sanna har turistat runt i stan. Hatar för övrigt att jag går en timme imorgon, har bara biblioteksinformation, men den är klockan 09.00 så jag måste ändå gå upp klockan 7. FAIL! Hade det inte varit för det där förbannade biblioteket hade jag varit ledig imorgon, kunnat sova. Ni som är arbetslösa, eller whatever ni nu gör, uppskatta dessa sovmorgnar. Verkligen...

Nu hade jag tänkt träna lite. Skulle egentligen ut och springa men det är jag alldeles för trött för så kör lite styrka istället. Lite mindre ansträngande. Måste börja komma igång med löpningen snart, känner att det är dags. Det var dags för läääängesen men nu börjar jag känna mig motiverad igen. Det kommer bli bra.

Fjärilarna i magen växer sig starka. Torsdag.

Fact 8

Jag har fått stämpeln som pluggis av mina kamrater i nya klassen. Eller, "duktig" som de säger. Jag gillar't!


När jag vänder och springer långt härifrån

Trodde det var ett skämt när klockan ringde klockan 7 imorse och det inte fanns någon tid till att snooza. Kallt som i en isbjörns rövhål var det också. Men det var bara att släpa sig iväg och gå till skolan. Kom hem igen runt 12, hade bara seminarium idag, och sen dess har jag hunnit äta, sova och kolla på TV. Nu är det dags att börja på inlämningen jag ska skriva till tisdag. Den känns ganska svår för jag måste begränsa mig så mycket men det ska nog gå bra. Tror mig ha hittat en vinkel som jag ska kunna begränsa mig på. Får se om jag lyckas, spännande!

På lördag kommer bror hit. Chill faen. Så ska hänga lite med honom och även på söndag om jag har lyckats bli klar med den här uppgiften tills dess. Och om jag ska bli det måste jag nog börja nu. Usch, det känns så tråkigt bara. Vill bara att det ska vara fredag nu så jag får se HÅÅÅKAAAN. 3 dagar kvar om!