Sparrow

Har precis tittat färdig på sista Gudfadern. Usch vad sorgligt det blev där i slutet, men ändå fint på ett ganska märkligt sätt. Det känns lite tomt i magen nu, som om att något saknas. Jag blir alldeles för attached. Kan jag någonsin hålla en normal nivå till någonting? Nej, uppenbarligen inte. Tråkigt kan tyckas. Loggade för övrigt in på facebook och fick reda på något som jag tror kan bli väldigt tråkigt. Vi får se helt enkelt, tiden får utvisa. Men jag hoppas verkligen att det inte blir så! Vem ska hålla ordning på saker då? S, det här får inte ske!!

Detta inläggs sjukklagomål är halsen. Helvete vad ont det gör när jag sväljer, det går knappt längre. Om jag inte hade såhär ont i halsen vore det inte så farligt. Huvudvärken visserligen, men halsen tar död på mig. Tänk er att det sitter en fyrkant i halsen. Eftersom svalget är runt så passar den inte utan kanterna är fortfarande fria. Ungefär så känns det, som om att det sitter något i vägen. Som van sjukling har jag haft my fair share of svullna halsmandlar och svårigheter att svälja men det här är något så otroligt. Såhär ONT har det aldrig gjort förut. Äckligt säger jag.

Åååh, äckligt :'( (S, hur ska vi klara detta)

Åkte inte till sjukhuset tidigare imorse. Pappa ringde vårdguiden och han där blev uppriktigt orolig för att jag hade svinis så det var bara att åka in. Fick komma in direkt till en massa människor med munskydd. Man tog halsprover, blodprovet och jag vet inte allt. Sen fick jag träffa doktorn och ibland kan man tänka att; under vilken sten hittade de den här läkaren? Jag har precis suttit och beskrivit hur fruktansvärt ont i huvudet jag har haft i tre dygn nu, där värktabletter inte hjälper. Vad gör han då, tänker ni? Jo, han börjar dunka mig i huvudet och frågar om det gör ont. Jag visste inte om jag skulle börja skratta eller gråta. Vad i helvete tror han? Att det inte känns alls? Idiot! När han hade gått sa jag till pappa att om han gör sådär igen går jag härifrån utan mina provsvar. Men han gjorde det inte igen, som tur var. Han kom tillbaka in och sa att jag inte hade svinis, men en virusinfektion som kunde utvecklas till det. Eftersom jag inte hade besvär av andra sjukdomar tillhör jag inte riskgruppen som behöver behandlas och därmed behövde jag inte läggas in. Han sa däremot att om det blir värre, om jag skulle få problem med andningen (vilket jag redan har men jag antar att han menade luftrören) skulle jag komma tillbaka på direkten. Det är väl bara att vänta då antar jag. Men ingen svinis än i alla fall, känns skönt!

Bara för att förtydliga; jag vet att man kan dö av svininfluensan om man har besvär med andra sjukdomar. Jag vet att den kan vara riktigt farlig. Men när hon som tog emot mig sa att hon anade att det kunde vara den kunde jag inte annat än le och småskratta. Det är helt otroligt vad roligt det är egentligen. Ja, nu kan det vara så att jag är en hemsk människa. Men kom igen, svinis? Visst börjar ni dra på mungiporna nu? Visst vill ni le? Come on, ni kan inte ljuga gör mig

Nu har jag inte ett endaste avsnitt av 21 jumpstreet säsong 2 kvar att titta på, det känns sorligt. Däremot fick jag ett lyckligt besked av Sanna som meddelade att säsong 3 landat i hennes brevlåda. Jag kommer sno hem den vid första möjliga tillfälle. Utan tvekan. Mwhahaha. I övrigt inget nytt på västfronten (ooh min första riktigt pretentiösa filmreferens. Mina klasskamrater kan känna sig stolta). Mår fortfarande som en liten gnu med en förbannad huvudvärk. Svettas som en gris (eller ett svin?) gör jag också, och jag skämtar inte nu. Jag var helt sjöblöt på bakbenen som Malin säger. Äckligt, och jag som faktiskt släpat mig upp till duschen tidigare idag.

Det blir ingen skola för mig imorgon. Idag var jag som bekant ledig så det gjorde ingenting men imorgon kommer jag att missa min första föreläsning. Men jag är faktiskt sjuk så vad ska jag göra? Gå dit och svimma? Nej, skulle inte tro det va. Så jag stannar hemma. Frågan är vad man ska ta sig för imorgon då när jag inte har några nya avsnitt att titta på. Blir spännande att se helt enkelt. Nä, nu får jag lägga av. Det här är inte intressant för 5 öre, precis som mitt övriga liv.

Godmorgon! Eller, godförmiddag kanske man ska säga? Jag har haft den värsta natten på länge. Låg och svettades och frös om vartannat och vaknade upp med ett ryck flera gånger under natten. Man skulle kunna tänka sig att jag skulle må bättre idag, men icke sa nicke. Halsen är helt uppsvälld, näsan och ögonen rinner, huvudet håller på att sprängas och febern gör sig påmind. Smärtan i ryggen har visserligen avtagit lite men den finns fortfarande där. Pappa frågar om jag har ont i leder och grejer, men hur i helvete känns det? Vet väl inte jag heller.

Vädret är finare än på länge också, men här ligger jag utan någon chans att röra på mig. Känns jätteroligt verkligen. På något sätt hade det känts bättre om det hade varit mörkt och regnat. Nu blir jag bara bitter. Men det är roligt, verkligen. Nu ska jag lägga mig och titta på de två sista avsnitten av 21 jumpstreet. Sedan blir det nog en dusch, bara jag inte faller handlöst och slår i huvudet eller något liknande. Det vore aningen fail om man säger så.

Jag har ett myggbett under foten. Det kliar så jag tror att jag ska avlida men jag kan inte klia för det kittlas något så kopiöst mycket. Inte kul Lars-Olof, inte kul. För övrigt så höll jag på att svimma av smärta när jag ställde mig upp och tog ett steg alldeles nyss, förbannade huvudvärk.

Jag får fan i mig aldrig vara frisk. Aldrig. Jag var sjuk för inte ens en månad sedan och nu är jag sjuk igen. Näsan rinner, det känns som om mitt huvud ska sprängas och det smärtar i njurarna. Svinis någon? Tänk om jag faktiskt har svinis, skulle vara ganska klockrent egentligen. Man kanske skulle ringa till Vårdguiden och berätta om sina symtom? Skämtade med pappa om att jag hade svininfluensa igår, han blev genuint upprörd över detta. Kanske jag har gått för långt i min förlöjligan av denna extrema epedemi som ska utrota världens befolkning? Är det bara jag som finner det roande att tv4 har börjat visa en serie som heter "Överlevarna" som handlar om ett gäng människor som överlevt ett influensaliknande virus som eliminerat resten av världen? Jag ska vara en av dessa överlevare, Svinis; you're ain't gonna get me!

Med anledning av detta insjuknande åkte jag hem efter seminariet och grupparbetsfixet. Dissade alltså stumfilmen, med pianoackompanjang (stavning någon) som Bosse valde att förtydliga ett flertal gånger, som vi skulle se idag. Är dessutom ledig imorgon så förhoppningsvis är jag up and running och kan gå till skolan igen på torsdag. Är inte bra att missa föreläsningarna såhär innan tentan. Kom hem vid 13 och sedan dess har jag legat deckad i soffan framför andra säsongen av 21 jumpstreet. Jag älskar Penhall. Han har för övrigt det största arslet jag har sett på en ickeöverviktig man. Men det kanske blir så om man har en massa muskler?

Okej, mitt immunförsvar är verkligen helt utslaget verkar det som. Ännu en svinis-light på G. Jag orkar inte med det här, var sjuk för inte ens en månad sen och nu har det brutit ut igen.

Pratade med Casse om Håkan idag. Vi kom fram till att Håkan är som en religion, antingen tror man eller så gör man inte det. För övrigt hade varken han eller jag träffat någon som varit ett mellanting mellan att hata och älska honom. Det är ingen som säger att Håkan är "okej". Man är antingen ÅÅÅÅH HÅKAN JAG ÄLSKAR DIG (som jag) eller så är man FY FAN VA JAG HATAR HONOM (som Mike). På det viset är det, eller har vi fel?

Vi såg för övrigt Gentlemen Prefer Blondes idag i skolan. Det är en musikalfilm från 50-talet med Marilyn Monroe. Fruktansvärt skön film faktiskt, askul. Det är förövrigt från den filmen som den berömda låten "Diamonds are a girls best friend" kommer ifrån. Så den kan jag definitivt tipsa om. Om ni gillar musikalfilmer, som jag, och känner för att ha lite roligt i 1,5 timme så är den den rätta filmen för er.

Nä, nu ska jag skriva ut mitt arbete och häfta ihop det. Pappa snodde med sig en häftis från jobbet så jag kan göra ett lite proffessionellt intryck på Bosse imorgon. Det gjorde jag aldrig på gymnasiet.

Jag har seriöst talat pluggat hela dagen lång utan paus. Vad jag har gjort? Läst, läst och återigen läst. Bosse är ett fan av att ge oss saker att läsa. Så jag har läst och nu ska jag se över min inlämning och kolla så att allt sitter på sin plats och gör någon form av nytta. På grund av detta blir det ingen tripp till annan ort idag, det hinns helt enkelt inte med. Det får bli en annan dag, en annan tid.

Ikväll är jag ensam hemma, ser faktiskt fram emot det. Håkan ska spelas på högsta volym (det extremt positiva med villa; man slipper ta hänsyn till tjuriga grannar om kvällen) och jag skulle gissa på att jag tittar på Gudfadern III som jag införskaffade mig igår. Ska se om jag inte kan fixa lite med mig själv och sen ladda upp bilder på fejsan från i fredags. Det här ska nog bli en bra kväll ska ni se.

Glömde ju helt att säga vilket som var det bästa i fredags. Enligt min egen personliga åsikt skulle jag nog säga För en lång, lång tid, Mitt Gullbergskajs paradis och Nu kan du få mig så lätt.

I torsdags var jag och såg Inglouroius Basterds. Quentin Tarantinos nya med Brad Pitt i huvudrollen som nazistmördare. En riktigt bra film kan jag meddela. Jag började asgarva så fort Brad visade sig och det blev inte bättre när han började prata. Bäst i filmen var helt klart Christoph Waltz i rollen som SS-officer Hans Landa. Filmen var i alla fall jättebra och jag rekommenderar verkligen att ni ser den. Det roliga som hände sedan när jag satt på tåget hem.

När jag satt på söder så satt jag på en bänk och på andra sidan bänken satt det en man, 50+ skulle jag gissa på. Efter ett tag märker jag att den här mannen stirrar på mig, alltså verklige råglor. Men jag hade musik i öronen och satt och smsa så jag tänkte inte mer på det. Så länge han inte gör något så säger jag ingenting. Tåget kom och jag gick på, vad jag såg så satt han kvar på bänken så jag kunde pusta ut. Sätter mig på ett fyrsäte och mittemot mig sätter sig två killar i 23års åldern. De ser sjukt farliga ut, alltså de såg ut som två killar som är ute och slåss på fredagskvällen och är värsta fotbollshuliganerna, typ Black Army. Jag lutade huvudet mot rutan och försökte sova lite, var jättetrött. Efter ett tag känner jag hur någon petar på mitt ben. Det var killen mitt emot som hade piercingar i hela ansiktet (och det var inget fel på hans utseende i övrigt om man säger så). Han frågade vart jag bodde och jag var lite så att jag inte ville säga men sen gjorde jag det ändå. De bodde i Tumba men han sa att han frågade för att det var folk som satt och stirrade på mig och han ville inte att jag skulle åka ensam. Jag tittar på andra sidan gången och till min förskräckelse sitter mannen som stirrade på mig på stationen mycket riktigt där. Jag tar ut musiken och börjar prata med killarna som satt med mig. De börjar häckla mannen som fortsätter att stirra på mig men så fort de tittar på honom så låtsas han sova. Tönt. Till slut säger Jocke (den snygga killen) att om han går av där jag ska gå av går de också av. Utan tvekan. Richard svarar att då ska de slå sönder honom. Jag tvivlade inte en sekund på detta. Han gick inte av i Tullinge men på något sätt hade det varit roligt om han hade gjort det.

Det jag vill säga är att jag inte vet vad som hade kunnat hända om de inte hade suttit där. Tänk om han hade gått av i Tullinge? Jag tackar de där killarna så otroligt mycket för vad de gjorde. Det är så man vill att alla killar ska vara som ser en ensam tjej på tåget mitt i natten. Inte flirta med henne, utan vara oroliga och bry sig om de ser något som inte ser helt okej ut. Tack, säger jag!

Jag är äckligt trött och lycklig och smärtan i kroppen är inte att leka med. Därför lämnar jag allt som heter att blogga tills imorrn. Då ska ni få höra något roligt som hände igår och allt om Håkan ikväll. Puss på er

I skolan var jag. Klockan 07.00 gick jag upp. Började klockan 09.00, var därifrån 09.30. Jag gick upp klockan 07.00 (!!!!) för att vara i skolan i hela trettio minuter. Herregud så underbart. Sanna mötte upp mig som planerat i hemmet, vi kollade på Jump Street och pratade om, ja ni vet vilka. Det spritter i mig, jag vet inte vad som hände här. Men allt jag kan säga är att jag aldrig har upplevt något sådant här tidigare. Jag trodde jag hade gjort det, men åååh så fel man kan ha.

Imorgon är det dock undervisning som vanligt. Men vi har en annan lektor eftersom våran allas egen Bo har insjuknat. Vi kommer därmed ha Trond som föreläsare imorgon. Trond är norrman, alltså kommer jag inte förstå ett skit av vad han säger. Så nu ska jag begrava näsan i min bok så att jag kan skriva klart min inlämning. Vill inte känna mig stressad imorgon utan bara kunna slappna av. Jag vill att det ska vara imorgon idag. Vad jag ska göra? Träffa M.

Jag har faktiskt varit duktig och börjat på min inlämning. Nu måste jag bara hitta något bra att förankra mina argument med, något från boken. Får kika på det imorrn, efter att jag och Sanna har turistat runt i stan. Hatar för övrigt att jag går en timme imorgon, har bara biblioteksinformation, men den är klockan 09.00 så jag måste ändå gå upp klockan 7. FAIL! Hade det inte varit för det där förbannade biblioteket hade jag varit ledig imorgon, kunnat sova. Ni som är arbetslösa, eller whatever ni nu gör, uppskatta dessa sovmorgnar. Verkligen...

Nu hade jag tänkt träna lite. Skulle egentligen ut och springa men det är jag alldeles för trött för så kör lite styrka istället. Lite mindre ansträngande. Måste börja komma igång med löpningen snart, känner att det är dags. Det var dags för läääängesen men nu börjar jag känna mig motiverad igen. Det kommer bli bra.

Fjärilarna i magen växer sig starka. Torsdag.

Trodde det var ett skämt när klockan ringde klockan 7 imorse och det inte fanns någon tid till att snooza. Kallt som i en isbjörns rövhål var det också. Men det var bara att släpa sig iväg och gå till skolan. Kom hem igen runt 12, hade bara seminarium idag, och sen dess har jag hunnit äta, sova och kolla på TV. Nu är det dags att börja på inlämningen jag ska skriva till tisdag. Den känns ganska svår för jag måste begränsa mig så mycket men det ska nog gå bra. Tror mig ha hittat en vinkel som jag ska kunna begränsa mig på. Får se om jag lyckas, spännande!

På lördag kommer bror hit. Chill faen. Så ska hänga lite med honom och även på söndag om jag har lyckats bli klar med den här uppgiften tills dess. Och om jag ska bli det måste jag nog börja nu. Usch, det känns så tråkigt bara. Vill bara att det ska vara fredag nu så jag får se HÅÅÅKAAAN. 3 dagar kvar om!

Tröttheten idag är helt galen. Åkte hem lite försent igår, skulle väl ha åkt tidigare. Men jag vill inte, så det så! Vi kollade på Wolverine, M och jag. Ruskigt bra måste jag säga! Lite väääl överdramatiskt i början, men sen rullade det på alldeles utmärkt. Jobbigt i slutet dock, lite känslosamt. Usch. Men på det hela taget en mycket bra film. Sen behöver vi ju inte ens prata om Hugh Jackmans utseende. Det känns som att det inte ens behöver någon kommentar, vilket jag också meddelade mitt sällskap.

Skola idag, blä. Började dagen med Sleepless in Seattle. Den var faktiskt bättre än jag kom ihåg den men det finns fortfarande filmer jag föredrar före den om man säger så. Tänkte på helt andra saker under föreläsningen om klippning men GLÄNSTE under den om film som terapi. Det handlade om psykoanalytiska teorier och massa sådant tjafs som jag ägnat mina tre år på gymnasiet åt. Där fick allt nördarna se vem som sitter på de mest nödvändiga kunskaperna. Hah! Imorgon börjar jag klockan 09.00, vilket betyder en uppstigning runt 07.00. Detta är verkligen inte välkommet. Men det är väl bara att vänja sig. Hoppas jag kan sova inatt bara, det kunde jag inte igår.

Nu tänkte jag svänga ihop lite middag till mig själv. Trots att jag bara skulle vilja sova. Ska laga lövbiff med klyftpotatis och dränka allt i tzatziki. Me like, me like.

Vad är blogg.se's problem? Här ska jag lägga upp en underbar låt och så funkar det inte? Assholes. Gårdagen blev inte som planerad men jag hade kul ändå. Dagen bjöd på plugg, världens mest värdelösa läxa, och snart ska jag iväg till M. Börjar inte förrens klockan 11 imorrn, lite sovmorgon i alla fall. Känns skönt. Pratade med pappa om skolan och sådär, vi får se hur det blir i framtiden.

Känns inte som om att jag har någon inspiration till att skriva nu för tiden. Har gått in i någon form av lätt depression som inte kommer lösa sig förrens allting är fixat. Jag ler, jag skrattar, men för tillfället känns allting svårt. Pratade med bror om det och att han hör det på min röst. Jag vill inte. Jag vill byta land, vara hon som försvann.

"Jag har tänkt på det här och, får ni det att gå ihop så kan det vara en riktigt roliga grej!". Lyckan är ganska total nu faktiskt. Det här måste gå igenom, jag vill uppleva något annat. En annan verklighet. Hur ska jag annars kunna lära mig något som jag faktiskt kan ha nytta av? Jag vill ha roligt. Jag vill leva hårt på ett annat sätt.

Vi har fått svar från mannen som skulle förändra våra liv. Svaret var minst sagt positivt om man ser det så. Vi får jobb i Paris om vi vill ha, det finns jobb för oss där. Vi kan faktiskt inom ett år få kalla Paris vårat hem. HOLY FUCK!!! Det här är helt galet, jag är mitt uppe i ett lyckorus. Ännu lyckligare vore jag om jag faktiskt var säker på att jag hade min pappas stöd i det här. Om han kunde vara lite mer positiv. Fan...det förstör allt.

Gårdagen blev riktigt rolig. Åkte hem till Marina direkt efter skolan i princip. Vi käkade chips, grönsaker och dipp. Jag tog på mig ansvaret för dippen .. det var även det enda hon ville låta mig göra. Och nej, det är inte utan anledning. Sen käkade vi på O'learys fast ingen av oss va hungriga, logik? Efter många om och men drog vi i alla fall till studion och stod och pratade, lyssnade på musik och hade allmänt trevligt. Jag träffade Tyson och ja, mina damer och herrar, jag förstår Marina till fullo. Efter det skulle alla dra vidare, vi var för övrigt töntarna i gänget, och Tyson bjöd med oss. Det var 23-års gräns där, men vi kunde köpa. Haha, suckers vi gick för 23!! Däremot så var det en av killarna som kollade på våra leg andra gången vi skulle köpa. Men han sa att han var snäll, tack sa vi. Gårdagens citat får Marina "stå" för. Vi stog inne på Mcdonalds och killen i kassan frågar henne om hon ska ha något. Och istället för att bara säga Nej så säger hon: "Nä, jag bara står". WHAT? Det var sjukt kul i alla fall. En askul kväll helt enkelt, sådana ska vi lätt göra om! Ramlade in hos henne runt 2 och idag var vi på vårdcentralen vid 9, yes vi är effektiva människor. Käkade på donken och mötte Linda med sin .. väska. Den var inte som alla andra väskor. Dagens citat får Linda stå för. Vi sitter på mcdonalds och äter och tjejen tittar ut och säger: "Jag trodde det var en häst". Det var en kille som gick förbi med en ställning med blommor och tjejen blir orolig för att hon inte har tagit allergitablett. Herregud säger jag bara.

Nu ska jag packa ner lite kläder och sen åka hem till Sanna innan avskedsmiddagen för Nicole. Hon flyttar imorgon. Helt galet. Nicole in Malmö, man vet aldrig hur detta kommer att sluta...