Sparrow

Igår var det äntligen dags. Vi skulle på Brittan!! Biljetterna hämtades ut redan i våras så vi har väntat länge. Det var jag, Sanna, Malin och Johanna som var det glada gäng som skulle stå framför scenen. Vi åkte in vid halv 12 i tron om att det skulle vara sjukt mycket folk. Nej, det var ungefär 30 personer framför oss och det tog flera timmar innan det kom fler folk. Väldigt förvånad faktiskt, men aja, vi klagade inte direkt. I kön träffade vi även på Dawid och Nader som vi började prata lite med. Efter ett tag kommer Macho-vakten, som var allt annat än Macho, och säger åt oss att vi ska flytta bak. De har delat av kön i två delar för att de ska bli lättare vid insläppet och liknande. Han säger då att det bara ska vara 30 personer som står i vår del av kön så vi ska flytta tillbaka till den andra delen där det redan sitter folk så de ska alltså få komma före oss. Till historien hör också att det i våran del av kön finns ca 2-3 meter av utrymme där det inte sitter en jävel och folk sitter ändå väldigt utspritt. Men vakten var väldigt oroad för det enorma tryck som skulle komma att uppstå om inte just vi flyttade på oss. "Ja", sa vi. "Vi rikigt känner oss hotade av den enorma folkmassan bakom oss." Det stod inte en jävel där. Vi lyckas i alla fall hålla oss kvar pga Malins nummer men Dawid och Nader skulle bestämt flytta på sig. Jag och Sanna ryckte genast in och efter en stund av grym övertalningsförmåga får de komma och sätta sig vid oss. Nader, som nog var den mest uppspelta i hela kön för att han skulle få se Britney,var otroooligt tacksam. De var för övrigt från Göteborg och ytterst trevliga.

När vi väl kommit in i Globen och till arenan får vi stå längst fram i våran sektion. Vi hade stört bra platser faktiskt. Vi såg nästan bättre än vissa som stod In the Zone, som var biljetterna som var snäppet dyrare. Knappen och Hakim från NRJ Dj:ade och en annan väldigt märkligt klädd tjej. Efter det började The Big Apple Circus med sina uppträdanden. De var snuskigt duktiga och var även med Britney på scen vid ett flertal tillfällen. Mellan klockan 21 och 21.30 gick hon då äntligen på scen. Och det var show från första sekund. Det kom folk från alla håll och kanter och man stod verkligen på tå hela tiden för att hänga med på vad som hände på scen. Det var BDSM-masker, mänskliga gungor och piskor. Hon sjöng bara en låt live vilket gjorde mig lite besviken kanske. Hon sjöng Everytime live och det vägde faktiskt upp för att hon avstod från att köra de andra låtarna live. Jag rös ända ner i tårna, som S uttryckte det. Jävlar i en liten låda. Det var under vissa låtar som publiken dog lite men om man inte kände igen låtarna var det bara att njuta av dansen och showen. Hon hade tänkt på allt vår kära Britney. Mina favoritnummer var helt klart If U Seek Amy, Hit Me Baby (One More Time) och Womanizer. Då jävlar var det drag både på scen och i publiken.

Det har nog inte riktigt gått in ännu att jag har sett min barndoms största idol. Verkligen. Det kommer nog ta ett tag innan det går in på riktigt, och verkligen etsar sig fast. Men det var bra. Jag hade ingen som helst form av hörsel eller röst kvar efteråt, precis som det ska vara. Det var en mycket bra konsert och de som är där nu kan verkligen vänta sig en show utan dess like. Och de som inte var där igår och som inte ska dit idag, ni missar verkligen något.