Sweeney is coming..
igår var då alltså jag och sanna på premiären av Sweeney Todd. Vi började med en trevlig middag på kungshallarna, köpte maten av världens skönaste snubbe, haha! Sen åkte vi vidare till söder för att se på filmen. Vi var riktigt nervösa av någon anledning, vi förstog det inte ens själva varför vi var det men det var vi iaf! Vi köpte våra popcorn och satte och spända i salongen. Jag är fan master på att boka platser, vi satt näst längst upp precis i mitten, fett bra platser asså! Och till slut, vid klockan 7 så började filmen... och GUD vad bra den var! Den får lätt 5 av 5 möjliga (och det är inte bara för att Johnny var med, tro mig, jag kan säga att hans filmer är dåliga .. scrolla ner lite så får ni se).
Liten recension:
Ingen av skådespelarna är några sångare direkt men dom var så jefla duktiga. Kan inte fatta att Johnny hade den röst han hade, var i totalt chocktillstånd, han och Ed Sanders (som är typ 12-13 år kanske) var lätt bäst. Men det finns ju en anledning till att Tim Burton är min favoritregissör och det är just när han göra sådana här filmer. Om någon annan hade gjort den här filmen så hade han/hon fokuserat på att försöka göra "skära halsen av alla"-scenerna så verkliga som möjligt. Men nu sprutar blodet som om det kom från en brandslang och det såg ut ungefär som röd målarfärg. Det är just det som är så underbart med honom, han skiter i sådana oviktiga detaljer och fokuserar istället på karaktärerna och budskapet han vill få fram. Sweeney's otroliga hämndbegär och Mrs. Lovetts stora kärlek till honom tycker jag är det bästa med filmen. För dom båda är så jävla missanpassade som två människor kan bli och ändå kan Mrs. Lovett visa kärlek till honom. Sweeney däremot ser bara sitt hämndbegär och kan inte fokusera på något annat. Sångerna är många i den här filmen men dom kommer naturligt. Det blir itne något avbrott med värsta dansnumret så att det blir jättekonstigt utan det känns jättenaturligt varje gång de börjar sjunga, det passar verkligen in varje gång. Så jag rekommenderar verkligen den här filmen för alla johnny och tim burton-fans därute, men också alla er andra som är bara är sugna på en bra film. Även om ni inte tycker om musikalfilmer så kan ni se den här bara för den anledningen att storyn är sjukt bra, den är snuskigt bra regisserad och det är grymma skådespelare!
Sen fortsatte vi hem till mig och var hemma runt 10. Vi bestämde oss då för att se The Libertine, en annan Johnny-film. Och det är det här jag menar med att jag inte är rädd att säga att en Johnny-film är dålig. Den här filmen var JÄTTEkonstig, något av det konstigaste jag har sett. Man ska ju inte se den om man är pryd, så mycket kan jag säga. Visserligen var slutet bra, men det är ingen film som jag skulle vilja se om igen om man säger så. Det var alltså väldigt mycket sex i filmen. inte just det att dom hade sex men att det var mycket vulgära saker. Bla en teater som Johnnys karaktär sätter upp för kungen och den franska ambassadören .. den var så sjuuuuukt konstig att .. aa jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det var iaf två saker som jag och Sanna tyckte om med den här filmen. Nummer 1 var att både Norrington och Lord Cutler Beckett (båda från pirates) var med i filmen och nummer 2 var den absolut sista scenen. Annars var det inte mycket bra med den filmen, så den rekommenderar jag inte.
Däremot nästa film som vi såg, jaa vi kollade bara på filmer med Johnny, kan jag starkt rekommendera. Den hette Cry-Baby och är inspelade 1989, alltså är han väldigt ung men ooooh var snygg han är ^^. Detta är också en musikal, men en komedi och det är inte johnny som sjunger själv. Den var asskön och helt otroligt kul emellanåt. Hela Johnnys insats är baserad på den han blev genom 21 jump street, någon han inte tycket om, en tonårsidol. Han driver med det genom hela filmen och manuset är så jävla humor! När det förekommer fraser som "Kiss me hard" och på sättet han säger det så kan man inte annat än skratta, det kan både jag och Sanna intyga otroligt mycket! Shiet va vi skrattade, och filmen är full av fraser av samma sort, eller vad man ska kalla det. Så den rekommenderar jag varmt :)
Sanna, min lilla solstråle, tack för en fin kväll<3
Liten recension:
Ingen av skådespelarna är några sångare direkt men dom var så jefla duktiga. Kan inte fatta att Johnny hade den röst han hade, var i totalt chocktillstånd, han och Ed Sanders (som är typ 12-13 år kanske) var lätt bäst. Men det finns ju en anledning till att Tim Burton är min favoritregissör och det är just när han göra sådana här filmer. Om någon annan hade gjort den här filmen så hade han/hon fokuserat på att försöka göra "skära halsen av alla"-scenerna så verkliga som möjligt. Men nu sprutar blodet som om det kom från en brandslang och det såg ut ungefär som röd målarfärg. Det är just det som är så underbart med honom, han skiter i sådana oviktiga detaljer och fokuserar istället på karaktärerna och budskapet han vill få fram. Sweeney's otroliga hämndbegär och Mrs. Lovetts stora kärlek till honom tycker jag är det bästa med filmen. För dom båda är så jävla missanpassade som två människor kan bli och ändå kan Mrs. Lovett visa kärlek till honom. Sweeney däremot ser bara sitt hämndbegär och kan inte fokusera på något annat. Sångerna är många i den här filmen men dom kommer naturligt. Det blir itne något avbrott med värsta dansnumret så att det blir jättekonstigt utan det känns jättenaturligt varje gång de börjar sjunga, det passar verkligen in varje gång. Så jag rekommenderar verkligen den här filmen för alla johnny och tim burton-fans därute, men också alla er andra som är bara är sugna på en bra film. Även om ni inte tycker om musikalfilmer så kan ni se den här bara för den anledningen att storyn är sjukt bra, den är snuskigt bra regisserad och det är grymma skådespelare!
Sen fortsatte vi hem till mig och var hemma runt 10. Vi bestämde oss då för att se The Libertine, en annan Johnny-film. Och det är det här jag menar med att jag inte är rädd att säga att en Johnny-film är dålig. Den här filmen var JÄTTEkonstig, något av det konstigaste jag har sett. Man ska ju inte se den om man är pryd, så mycket kan jag säga. Visserligen var slutet bra, men det är ingen film som jag skulle vilja se om igen om man säger så. Det var alltså väldigt mycket sex i filmen. inte just det att dom hade sex men att det var mycket vulgära saker. Bla en teater som Johnnys karaktär sätter upp för kungen och den franska ambassadören .. den var så sjuuuuukt konstig att .. aa jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det var iaf två saker som jag och Sanna tyckte om med den här filmen. Nummer 1 var att både Norrington och Lord Cutler Beckett (båda från pirates) var med i filmen och nummer 2 var den absolut sista scenen. Annars var det inte mycket bra med den filmen, så den rekommenderar jag inte.
Däremot nästa film som vi såg, jaa vi kollade bara på filmer med Johnny, kan jag starkt rekommendera. Den hette Cry-Baby och är inspelade 1989, alltså är han väldigt ung men ooooh var snygg han är ^^. Detta är också en musikal, men en komedi och det är inte johnny som sjunger själv. Den var asskön och helt otroligt kul emellanåt. Hela Johnnys insats är baserad på den han blev genom 21 jump street, någon han inte tycket om, en tonårsidol. Han driver med det genom hela filmen och manuset är så jävla humor! När det förekommer fraser som "Kiss me hard" och på sättet han säger det så kan man inte annat än skratta, det kan både jag och Sanna intyga otroligt mycket! Shiet va vi skrattade, och filmen är full av fraser av samma sort, eller vad man ska kalla det. Så den rekommenderar jag varmt :)
Sanna, min lilla solstråle, tack för en fin kväll<3
Kommentarer
Trackback